Karantänfika

Efter två veckor hemma är det nu dags att åter göra sig i ordning för att gå till jobbet. Nu är det slut på att gå i myskläder hela da'n o med håret i en slarvig tofs och nu måste jag återigen planera och packa matlåda. Men det ska faktiskt bli skönt med lite rutiner och det ska bli riktigt kul att träffa lite folk igen och ha några att surra med under fikastunderna.

Som vanligt börjar jag måndagen med att ta det riktigt lugnt. Redan före 6 är jag hemma igen efter att ha skjutsat Leif till Kiruna-tåget och har då över en timme för mig själv innan det är dags att väcka Ida. Älskar dessa lugna måndagsmorgnar, perfekt start på arbetsveckan.

I torsdags då det var riktigt varmt o soligt bjöd jag hit mamma på eftermiddagsfika. Fast hon fick ta med sitt egna fika och vi satt flera meter från varandra utomhus. Det är väl på det sättet vi får umgås numera trots att vi är friska. Hon är över 70 år och vi gör som myndigheterna säger, så vi har inte träffats "på riktigt" på ett bra tag.

Enda gångerna vi har träffats är när vi har handlat åt henne och lämnat det utanför dörren, för då passar vi på att prata med varandra på några meters håll. I övrigt är det telefon och FaceTime som gäller nu. Hur länge kommer det vara så här? Just ovissheten är det värsta, att inte veta hur länge det kommer vara så här.

Karantänfika.
Jag satt på stolen med beiga skinnet och mamma valde stolen med blå filt.

Nu är det dags att väcka Ida och sedan ska jag promenera till jobbet i soligt, vindstilla men småkyligt väder. Lär blir en skön promenad.

Jag önskar en bra och frisk måndag!