Bal, drinkar och förberedelser

Nu ska jag försöka komma ikapp med fler festligheter. I fredags var det skolavslutning i Luleå. Ovanligt tidigt, känns som att vi ofta är bland de sista men i år var vi bland de första.

Ida gick ut nian och det är värt att fira. Tänk att vi nu inte har något grundskolebarn nå mer. Helt crazy!

Jag är så stolt över henne, vår minsting. Hon gick ut med bra betyg och det blir nog inga problem att komma in på det gymnasieprogram som hon vill. Men det viktigaste är att hon inte har varit speciellt skoltrött, hon har tagit sig upp i tid och gått på alla lektioner. Utan minsta gnäll. Inte helt vanligt bland 15-åringar har jag märkt.

På onsdagskvällen hade de bal för avslutningsklasserna och Ida och hennes närmaste kompisar var hos oss innan för att fixa sig i ordning. Så mysigt och jag som älskar att pyssla och dona i köket fixade så klart några alkoholfria drinkar till gänget. Är det fest så är det….

Som välkomstdrink bjöd jag på en jordubbs- och limedrink, som de drack medan de fixade hår och smink och i väntan på maten.

Jordgubbs- och limedrink

Anjo hade många hår att locka. Vilken stjärna hon var som hjälpte alla tjejer att bli fina i håret.

Att gå ut nian är värt att fira

Innan maten hann de även med en syrlig Fizzy pop-drink. Fizzy pop, det sura och goda godiset passar perfekt i en syrlig drink. Jag tror att det här blev favoritdrinken hos tjejerna. På Pinchos har de haft något liknande, vet dock inte om den finns kvar på deras drinkmeny.

Balen var lite spontan-fixad så ingen middag ingick så därför fixade jag även lite tacos till tjejerna innan de skulle i väg. Tacos var kanske inte bästa mat-valet en bal-dag men eftersom middagen blev lite snabb-fixad så blev det något som fanns hemma och som de flesta tycker om.

Hade vi haft mer tid, både till planering och fix och om balen hade börjat lite senare hade jag fixat en 3-rätters-middag till tjejerna. Så kul för mig och det hade de vara värda 🙂

Till efterrätt blev det ännu en drink. En ”rolig” variant med passionsfrukt, passion- och mangosorbet och kolsyrad dryck. Perfekt efterrättsdrink.

Fizzy-pop-drink

Tacomiddag är sällan fel

Efterrättsdrink

Efter all mat, alla drinkar och allt fixande och piffande var det dags att bege sig till balen. Så fina tjejer och killar! Så underbart att se alla, många har man ju följt sedan förskoleåldern.

Man kan tro att bästa kompisarna hade pratat ihop sig om färg-matchning. Men det hade de inte.

Emmy och Ida har följts åt sedan förskoletiden, men nu skiljs deras (skol)vägar åt då de ska gå olika program på gymnasiet. 

Är man kort får man ta med sig en pall 🙂 Det har de planerat och skrattat mycket åt inför balen.

Torsdag, dagen före själva skolavslutningen var det dags att fira klassvis och som vanligt kan jag inte hålla mig från att vara med att planera o fixa. Eftersom det traditionsenligt är föräldrar som fixar ”sista natten med gänget”-aktiviteten så måste det finnas engagerade föräldrar och vi fick till slut ihop ett bra gäng.

Idas klass åkte till Örnvik, strax utanför Luleå. Där bjöds det på hamburger-tallrik med kladdkaka och grädde till efterrätt. Maten var kanske ingen höjdare men det var inte det viktigaste heller, utan det var att umgås och ha kul.

Och kul verkar de ha haft för de vill inte åka hem när tiden var ute. De hade förutom att äta även hunnit med att bada bastu, i jacuzzi och även i älven. En mysig avslutning på grundskoletiden för 9A.

Fint gäng kvällen innan skolavslutningen

Statsvetaren

I dag var det skolavslutning här i Luleå, med många glada studenter och sommarlovslediga barn. Men vi firade en examen redan förra lördagen. Då var det nämligen dags att fira Olivia som nu är Statsvetare efter tre års universitetsstudier.

I augusti för tre år sedan kom hon helt plötsligt på att hon trots allt ville börja plugga igen. Så hon skickade in en ansökan via sen antagning. Vilken tur att det då fanns platser kvar på programmet som hon ville gå.

Nu är hon så nöjd att ha pluggat klart och att hennes nya liv – arbetslivet, redan har börjat.

  

Det blev dock inget stort firande för vår duktiga tjej. Eftersom hon gick upp med ex-jobbet onsdagen före avslutningsceremonin visste hon ju inte helt säkert om hon skulle kunna ta ut en examen eller inte i juni. Dvs fanns det något att fira 🙂

Vi föräldrar var dock aldrig oroliga att inte ex-jobbet skulle fixas i tid. Ja i och för sig när hon hade dubbelsidig öroninflammation och halsfluss veckan innan inlämning blev vi liiite oroliga hur det skulle gå. Men det gick som vanligt – galant.

 

Olivia med sin ”plugg-kompis” Alexandra. Bra jobbat tjejer!

Olivia med sin barndomskompis Anna-Linnea, som också är klar med sina universitetsstudier från psykologiprogrammet. För 4 år sedan tog de studenten ihop och nu fick de fira nya skolframgångar tillsammans 🙂

Vi började med lite snacks och gott bubbel.

Se’n blev det min och Olivias favorit – smörgåstårta

Syrran som också var med på vårt lilla firande fick en glutenfri räkmacka.

Till efterrätt blev det en pinocchiotårta fylld med grädde och hjortron.

Semester i Stockholm

Nu har vi landat hemma i några dagar efter vår mysiga Stockholmstripp. Det var jag och Ida som var i väg på en mor-dotter-resa med fokus på mys, shopping, fika och mat. Vi hittade en massa fina o bra kläder till Ida som kommer bli perfekt i höst, det gick lite sämre för mig att hitta kläder. Men fokus var på Ida, så jag är ändå nöjd.

Som vanligt när man är i Stockholm blir det en hel del promenerande, ca 20 000 steg per dag hann vi med utan problem. Vi gick nog extra mycket den här gången, både för att vi hade kanonväder men även för att vi ville undvika kollektivtrafiken så mycket som möjligt pga smittorisken. Vi åkte dock färja och spårvagn till och från Djurgården samt pendeltåg till Solna. Men det var ingen trängsel nån av gångerna och vi kunde utan problem hålla ett avstånd på 1-2 meter. Skönt!

Hotellfrukost är väl bland det godaste o mysigaste som finns.
Det funkade riktigt bra vid frukosten, ingen trängsel och hyfsat bra utbud.

Kan inte klaga på utsikten från hotellets Sun deck som låg bredvid vårt hotellrum.

En annan vy jag älskar - när man tar färjan från Slussen till Djurgården.

Lite läskigt tyst och öde låg Gröna Lund när vi kom med färjan till Djurgården.
Undra när de får öppna igen?

Vårt mål med Djurgårdsresan var Kennys Gelato
som vi hört så mycket gott om och vi blev inte besvikna.

Vi åt en hel del gott, här är min Ceasarsallad på Fridays.
Den var god, men miljön var desto sämre.
Vi var tvungna att sitta inne med gräsligt hög ljudnivå. De hade
Coronaanpassat uteserveringen så mycket så de hade inget bord för 6 personer.

Desto mysigare och lugnare var det på East
där Ida åt sushi och jag åt en Poké Bowl med räkor.
Riktigt gott, dit återvänder jag gärna.

En av de soliga dagarna satte vi oss på Vau de Villes uteservering på Norrmalmstorg,
där jag åt en Toast Skagen och Ida åt utbankad biff, pommes och bea.
Goda men stora portioner.

Målet med resan var att hitta höstkläder till Ida - och vi lyckades.
Här är en del av det vi shoppade.

Ida tonåringen

Igår firade vi familjens minsting som inte är så lite nå mer, för igår fyllde Ida hela 13 år och blev alltså tonåring. Hon fick ett bra kalas utomhus med mat, bad och släkt, precis som hon önskade💕

Vi började på eftermiddagen med bubbel x2, bubbel i spa-bad och/eller bubbel i glasen. Jag valde bara det ena. Gissa vilket?  Lite presentöppning hann vi också med innan det var dags att duka fram taco-middagen. Det fanns både köttfärs- och lax-tacos och en massa tillbehör. Det var sååå gott och precis vad jag var sugen på och fler verkade tycka att det var ett bra mat-val.

När vi hade ätit upp och dukat bort alla tallrikar och skålar var det dags för efterrätten, som dagen till ära var marängtårta med chokladkräm o jordgubbar, rabarberpaj med grädde och biskvier. Så himla mycket gott och Ida hade bakat allt själv. Duktiga tjejen! T.o.m biskviernas alla moment hade hon gjort helt själv och det bästa av allt var att hon gjorde dem små, precis som jag vill ha dem💖

Det var en nöjd 13-åring som gick och la sig på kvällen (läs: natten), hon var vaken till efter midnatt för hon ville maxa födelsedagen. Vem vill gå o lägga sig när man fyller år?

Jag hade en sömnlös natt inför födelsedagen för prognosen sa regn och jag låg o funderade på hur vi skulle lösa firandet av Ida på bästa sätt om vi inte kunde vara ute som planerat. Men regnet uteblev och det var t.o.m solglimtar några få korta stunder. Tack vare vår paviljong kunde vi sitta rätt skyddat mot kylan och fick en mysig middag ute på altanen med säkert avstånd till min mamma som vi vill hålla två meters avstånd till. Håll i och håll ut!

Jag hade även Corona-anpassat maten så mamma fick ett eget bord med egna skålar av alla taco-tillbehör. Så det är ordentligt med disk idag då jag hade dubbel uppsättning av allt, men jag har ju diskmaskin så det är en enkel anpassning för att vara på den säkra sidan.

Mammas bord med alla taco-tillbehör.

Isak student 2020

Igår var det Isaks stora dag då han efter tre års studier på Teknikprogrammet tog studenten. Det blev ett konstigt sista halvår och ett annorlunda studentfirande pga Corona men en lika lycklig student som studenter alltid brukar vara. Lyckan att vara klar med den "obligatoriska" skolan kan inget ta ifrån honom.

Det var två timmar mellan varje klass utspring utspridda på tre dagar och endast två anhöriga per elev fick närvara, så jag och Leif stod på skolgården och tog emot Isak och hans klass. Men vi hade sån himla tur för Ida fick stå och titta på utspringet från ett kontorsfönster alldeles bredvid. Fördelen med att ha släktingar på rätt arbetsplats. Olivia däremot var på sitt nya jobb och anslöt senare till studentmottagningen hemma hos oss.

En studentmottagning som vi inte bjöd in så många till för det gäller att hålla i och hålla ut nu, Corona-faran är definitivt inte över (som många verkar tro). Vi hade en helt underbar kväll med strålande sol och njöt länge ute på vår altan. Precis sånt väder som man vill att varje skolavslutning ska ha. Jag är så glad att min mamma kunde vara med, det fungerade eftersom vi satt ute och såg till att hålla avstånd.

Stolt mamma och glad student

Fina Isak!

Nu blir det en massa jobb hela sommaren och sedan får vi se vad som väntar i höst. Blir det fortsatt jobb eller fortsatta studier. Bara vänta o se.... Vad han än bestämmer sig för är jag säker på att det kommer bli så bra för vår fina kille.

Svårt att förstå att jag nu har två barn som har tagit studenten och min lilla sladdis börjar högstadiet till hösten. Vad hände?

Mormor har sytt en fin studenttavla till Isak.
Lägg märke till Corona-viruset, ett virus som vi för alltid kommer tänka på i samband med Isaks student

En lycklig dag!

Roligt och tråkigt

Ibland är tajmingen perfekt!

I dessa Corona-deppiga tider känns det kul att glädja sig åt att Isak i torsdags tog körkort 💖 När han väl tog tag i övningskörningen gick det väldigt fort - ca 2 månader. Lycka för honom och lycka för mig för det finns inget bättre än lyckliga barn. Dessutom underlättar det ju logistiken en hel del för vår familj nu när vi är flera chaufförer🙏

Från trafikskolans Facebook-sida

Perfekt just nu när jag är hemma med förkylning och Leif jobbar på annan ort. Då kan Isak skjutsa Ida till basketträningen, som de fortsätter med så länge skolorna är öppna och tjejerna är friska, och han kan även åka o handla när det behövs. 

Det verkar ju väldigt viktigt att alla med förkylningssymptom håller sig hemma så då är det väl bäst att jag följer det.

I dag bestämdes det att gymnasiet och universitetet börjar med distansundervisning och både Isak och Olivia drabbas. Isak är nöjd att han åtminstone hann med att ha dagens matteprov som avslutar Matte-5-kursen. Olivia som tentapluggar för fullt eftersom hon skulle ha haft tenta nästa vecka blev lite uppgiven, nu när de inte vet hur tentamen ska gå till. Den information de fått är att tentaperioden skjuts upp en vecka. Men blir det hemtentamen, eller i mindre salar, eller? Aldrig kul med ovisshet.

Nu känns det bättre

Vad vi har kämpat, gråtit och varit frustrerade. Men nu är det värsta över....
❤️

6 augusti 2019 kommer vi alltid komma ihåg, det var dagen då Ida bröt sitt ben. Tur att vi inte redan då visst hur jobbigt det skulle bli, vi var tillräckligt ledsna och förtvivlade trots att vi inte var i närheten att förstå hur kämpigt det skulle bli. 8 veckor i gips, varav 6 veckor med helbensgips från höften ner till tårna lät som en evighet och när vi räknade hur länge det var så insåg vi ju snabbt att sommaren skulle hinna övergå till höst.

Vad vi inte visste och förstod var hur länge det skulle ta för Ida att bli helt återställd, hur ont det skulle göra under gipstiden, framför allt i hälen och även hur svårt det faktiskt är att lära sig gå igen. Med knän och fotleder som inte är så mjuka och rörliga som vanligt och ett ben utan muskler är det inte lätt att gå. Vi förstod inte heller alla jobbiga o knäppa kommentarer o handlingar vi skulle få känna på av okänsliga och okunniga människor.

Så länge det var sommarlov var jag hemma på heltid för att få vardagen att fungera så bra som möjligt i vårt numera handikappanpassade hem. Sedan var det dags att återgå till skola och jobb och vi var lite oroliga hur det skulle fungera. Men på skolan fungerade det i alla fall jättebra och jag måste berömma dem de har verkligen ställt upp och försökt göra det bästa av situationen och Ida har kämpat på så bra.

Men vi skulle inte ha klarat det så bra utan klasskompisen Emmy, fina Emmy som hjälpte Ida och alltid ställde upp för henne. Vad skulle vi gjort utan henne? Självklart hjälpte andra klasskompisar också till, men ingen man kunde lita på hela tiden som Emmy. Dessutom var det några få som var väldigt hjälpsamma när de var slöa och ville åka hiss eller få en chans att få vara inne på rasten.

Nu är det rehab som gäller för Ida och det är en lång väg kvar. Vi oerfarna tycker att det går sakta men fysioterapeuten berömmer Ida och säger att hon gör stora framsteg mellan våra träffar. Skönt med peppen. Första tiden handlade det om att få tillbaka rörligheten och vigheten, man får inte börja bygga muskler innan man är smidig. Men nu är det äntligen dags att börja bygga upp musklerna igen och återfå konditionen efter många långa veckors stillasittande.

Det vi från början trodde skulle bli 8 jobbiga veckor blev så många fler veckor. Men vi, framför allt Ida, kämpar på och nu ser vi ljuset i tunneln. Nästa mål är att Ida ska kunna gå utan att halta men det stora (slutliga) målet är att hon ska kunna åka slalom på sportlovet.

Allt som behövs är lite Matro

Igår publicerade Matbloggspriset en intervju med mig med rubriken Allt som behövs är lite Matro och den kan ni läsa här. Dagen till ära bjuder jag även på en bild på mig själv....igen. Det är ungefär en gång per år det händer 😀

Nu är det mindre än en vecka kvar att rösta och jag blir jätteglad för varje röst jag får 💖 trots att det redan är klart att jag hamnar i botten. Men jag är så stolt och glad att jag trots allt är 1 av 10 finalister och att det dessutom är andra året i rad 🙏

💕💕💕💕💕💕💕

Jag blir jätteglad om du vill rösta på mig och Matro i Matbloggspriset Folkets val!

Sista dag att rösta/gilla är 19 oktober.

💕💕💕💕💕💕💕

Så här gör du om du vill hjälpa mig!

1. Klicka på länken här.

2. Gilla Facebook-bilden som ni kommer till, funkar bäst vid en dator. Om du använder mobil eller läsplatta, dvs Facebook-appen så kan du behöva leta dig fram till Matro-bilden först.

3. Tipsa sedan alla ni känner om att de också ska rösta.

Dagen var här

Igår var den här, dagen vi väntat på sedan 6 augusti.

Det var äntligen dags för Ida att ta bort gipset och träffa ortoped och fysioterapeut. Men allt är definitivt inte över än, vi har en lång väg kvar 💕 Nu ska fotled ock knä tränas upp tillsammans med motoriken. Har ni nånsin tänkt på hur mycket som måste fungera för att man ska kunna gå? Så den som tror att vi kan lämna igen rullstolen redan nu, tror fel.

Trots att det känns lite deppigt och hopplöst just nu så vet jag att Ida kommer fixa det här galant 💪 Hennes målmedvetenhet, tjurighet och längtan tillbaka till dansen kommer göra att hon tränar, tränar och tränar för att kunna gå så snart som möjligt 💖

Vi hoppas att hon snart ska kunna dansa så här bra igen och ha så här roligt 🙏

Film från vårens dansuppvisning i Street, Ida är trea från vänster i ledet närmast kameran.

Oplanerad omgipsning

I går var vi tvungna att åka till sjukhuset igen med Ida för hon har haft så ont i hälen i det skadade benet. Alla ville ta det säkra före det osäkra så vi fick en tid med kort varsel och gipset plockades bort för att kunna se ordentligt. Hälen var lite röd men det var inget sår och det såg bra ut i övrigt, tack o lov.

Efter undersökning så gipsades benet om med samma fina rosafärgade gips. Så himla fräscht och skönt med ett nytt gips. Det gamla som hon har haft i 3,5 vecka började bli lite skitigt.

Gipset sågades av på båda sidorna av benet innan det lyftes bort och "strumpan" som är under gipset klipptes upp. Så nu har vi tjuvtränat på det innan det är dags för den riktiga omgipsningen om två veckor. Sedan är det dags för avgipsning ytterligare två veckor efter det. Tror ni vi har nedräkning?

Det var en nervös Ida som låg på britsen utan gips, hon var så himla rädd att det skulle göra lika ont som förra gången. Hon glömde nästan att andas för hon var så rädd. Men det gjorde inte alls nå ont, så förmodligen har det börjat läka ihop som det ska.

Det kändes konstigt att se benet utan gips och även jag var lite nervös. Det är ju faktiskt väldigt tryggt med ett hårt gips runt benet.

Självklarhet eller dröm?

Efter regn kommer solsken☀️

Efter måndagens skyfall fick vi en helt underbart solig tisdag. Jag passade på att vara ute så mycket som möjligt. Jag hann med både lunch och fika ute på altanen samt lite blompyssel men framför allt vilade jag och lyssnade på ljudbok. Vissa vab-dagar är bättre än andra.

Bild från i juli då in schersmin blommade och doftade så underbart.

Det kan låta som en dröm och väldigt slött att vara hemma o vabba en 12-åring i 8 veckor men dagarna går i ett med att pyssla om Ida, ringa samtal och fixa en massa praktiskt. Men självklart har vi det ganska mysigt också. Som vanligt försöker vi hitta det positiva i detta elände och det mest positiva är all tid jag och Ida får tillsammans💕 Men jag ser även till att jag får lite vila och tid för mig själv emellanåt också.

På förmiddan igår var vi på återbesök på röntgen och hos ortopeden. Idas ben ser fortsatt bra ut, men det har inte börjar läka så mycket än. Men det var visst helt naturligt. Hon får fortfarande inte stödja eller ens markera med foten när hon hoppar på kryckor, så det är fortsatt rullstol som gäller för det mesta.

Ida har en spiralfraktur, därav de två strecken/brotten mitt på benet.

Idas dröm om att ha halvbensgips på Olivias födelsedag 20 september verkar kunna gå i uppfyllelse. Så nu hoppas vi på att läkningen fortsätter som det ska, så att Ida slipper helbensgipset under andra halvan av september. Just nu känns ett halvbensgips som a piece of cake.

Tänk att en sån självklarhet som att kunna böja på knäet kan vara en sån stor dröm för vissa💖