Bacon- och broccoligratäng

Efter en mysig dag då jag har hunnit med en massa saker känns det skönt att slappa i soffan en stund innan jag ska gå o lägga mig. I natt var huset fullt med folk men nu i natt blir vi bara tre. Lite skillnad men båda varianterna är härliga på olika sätt. Men i morgon hoppas jag på en lång sovmorgon, för det blir det sällan när vi är fler än bara familjen i huset.

Det blir inte så mycket nya recept numera, känner jag. Har så mycket annat att pyssla med, t.ex. planera glöggmingel, fixa presenter, pynta, städa och baka gamla julfavoriter. Och jobba så klart.

När jag inte har så mycket tid och inspiration blir det ofta omelett eller gratänger, t.ex. den här som jag har ätit flera gånger senaste månaden. Antingen med broccoli, som här, eller med blomkål. Ibland med bacon och ibland utan.

Bacon- och broccoligratäng

0,5 paket bacon

1 broccoli

3-4 ägg

1,5 dl grädde

riven ost

Stek bacon t.ex. i ugn.

Dela broccolin i bitar, lägg i en smord ugnsform.

Strö över riven ost.

Blanda ägg och grädde, krydda med salt o peppar.

Häll äggblandningen över broccolin.

Tillaga i 200 grader i ca 20 minuter tills broccolin har mjuknat och äggstanningen stannat.

Jag älskar broccoli och äter det ofta. Den här gratängen äter jag också ofta så lättfixad och god, ibland äter jag den utan bacon och det är minst lika gott. Vill du däremot ha mycket bacon så är det bara att sätta i hela paketet. Anpassa efter tycke o smak!

Tips till baket

Nu ska jag ge er ett kanontips inför julbaket, eller det här tipset är ju så klart alltid användbart när man bakar. Fast nu är det väl julbak som gäller för er alla, eller?

Om man t.ex. ska ha 1 msk sirap och häller det i ett msk-mått så fastnar ju en stor del av sirapen i måttet. Ni känner igen det, eller hur? Om du istället häller mjölet i en bunke och sedan trycker ner msk-måttet i mjölet så får du ju ett hål lika stort som en matsked. Så då är det bara att fylla sirap i det hålet och du får helt rätt mängd utan kladd och klet. Perfekt, va?

Gör en grop med msk-måttet.

Ta bort måttet.

Fyll gropen med sirap.

Det här sirapstipset passar perfekt till de här goda saffranssnitten som jag planerar att baka imorgon. Fast då får du göra gropen i sockret istället och det är inte lika enkelt som i mjöl, tyvärr. Men snabbfixade och supergoda kakor säger man väl inte nej till. Nu börjar jag nästan bli lite stressad över att jag knappt har bakat och förberett nå julmat eller julgodis. Jag som inte skulle bli stressad den här julen.

Oj, nu börjar andra perioden i hockeymatchen så nu ska jag koncentrera mig på den.

Ha en bra torsdagskväll. Imorgon är det f-r-e-d-a-g 💕

Vanilj- och saffranskaka

Alltså den här kakan lär bli julens godaste! Jag kunde inte sluta äta och det blir svårt att slå den här i smak. Men vi får se när julen är över om jag hittade nå godare.

Vanilj- och saffranskaka

Vaniljkräm

6 msk snabbvispad marsanpulver

4 dl mjölk

2 msk vaniljsocker

Smet

250 g rumstempererat smör

3,5 dl socker

1 g saffran (2pkt)

4 ägg

5 dl vetemjöl

2,5 tsk bakpulver

Vispa ihop (för hand) mjölk, vaniljpulver och vaniljsocker. Ställ åt sidan.

Blanda socker och saffran, vispa ihop (med elvisp) saffranssockret med smör tills det blir luftigt.

Vispa i ett ägg i taget.

Blanda mjöl och bakpulver och sikta ner i äggblandningen.

Rör ihop ordentligt med slickepott.

Häll i vaniljsåsen och blanda ordentligt.

Häll ut smeten i en liten smord långpanna, ca 20×30 cm.

Grädda mitt i ugnen i 175 grader ca 30 min.

Låt kakan svalna innan servering.

När jag såg den färdiga kakan var jag skeptisk till om den verkligen var god för den var inte vacker och såg riktigt tråkig ut. Men så fel jag hade! För att göra den lite snyggare pudrade jag dock på lite florsocker, egentligen tycker jag inte om det eftersom kakan då blir sötare och det undviker jag gärna. Men ibland måste man... Jag tog dock väldigt lite.

Jul på gång, eller?

Nu är december här och tiden kan få stanna upp en aning så att jag hinner med. Jag vill ju mysa och ta det lugnt hela december, inte bara under julhelgen. Men det är ju inte riktigt så det fungerar, det finns ju mer än jul i december t.ex. ett jobb att sköta och andra aktiviteter att fixa med.

Men jag ser till att mysa och tända ljus varje kväll så att jag får in rätta julkänslan och ser till att inte lägga mig stressad. En bra vana 💖 Ett julbord har jag även hunnit med, i fredags, så nu är värsta julbordssuget stillat en aning. Men försöker klura på om jag ska klämma in ett till innan julafton.

Det som jag inte har kommit igång med och som jag älskar är julbaket och julgodistillverkningen. Det måste jag sätta igång med snart. Jag har inte ens bakat lussekatter, men det måste jag fixa till helgen. Längtar! Däremot gjorde jag en jättegod vanilj- och saffranskaka i söndags som jag åt lite väl mycket av. Så svårt att sluta äta när jag väl började, älskar saffran. Ni ska få receptet...

Det som känns skönt är att jag i stort sett är klar med julklapparna. Tack Black Friday för det! Det är lite smågrejer kvar men det fixar jag snabbt nån dag eller lunch på stan. Känner mig riktigt nöjd faktiskt!

Hoppas ni också har tid och möjlighet att njuta!

Recept november 2019

Helt otroligt att det redan är december. Vart försvann november? Det har varit lite stressigt här i slutet av november men nu hoppas jag att det lugnar ner sig litegrann, för min plan var ju att njuta av julmyset hela december.

Jag hann med att ge er några recept i november och här kommer alla de samlade. Hoppas ni hittar något ni är sugna att prova. Nu ska jag tända första adventsljuset och ta mig en kopp te.

Recept november 2019

Månadens första recept bjöd Ida på när hon gjorde småplättar eller hon kallar det bara för plättar. Den stora varianten kallar hon för pannkaka trots att vi bor i Luleå och de flesta här säger plättar om dem. Men det är nån (läs:hennes pappa) som har lärt barnen fel 😂

Kycklinggrytor finns det många av på bloggen och under november utökades den samlingen med bl.a. en kycklinggryta med paprika, champinjoner och tomat.

Fläskfilégrytor finns det också många av på bloggen, fast oftast snålar jag och använder den billigare fläskytterfilén istället. I början av november åt vi Fläskfilégryta med rosépeppar, trots att rosépeppar är släkt med cashewnötter som Ida är jätteallergisk mot. Men rosépeppar går bra liksom den andra släktingen mango.

Lite godsaker hann jag också med att göra, de här supergoda bountybitarna utan socker kommer finnas med bland vårt andra julgodis.

Rotsakspytt är en ny storfavorit som innebär en del förarbete men det är så värt det när man väl får äta. Förutom att det är väldigt gott är det vackert också.

Gratinerade tacoskålar med köttfärs bjöd jag på till fördrinken (bubbel eller läsk) och det blev en ny favorit framför allt bland barnen (såklart).

Minipizzor med bresaola, ruccola, parmesan och balsamicokräm blev så gott som jag hade hoppats på. Så många godsaker samlade i en o samma tugga.

Baconpasta har vi hunnit äta två gånger i november och Ida tyckte att vi skulle fortsätta äta det minst 1 gång i veckan. Supersnabb och enkel middag men jag tror inte vi kommer äta det så ofta som varje vecka 😀

Det blev inte vara en utan två kycklinggrytor under november. Den andra grytan jag bjöd på var Whiskykyckling.

I slutet av november hade jag lite mycket att göra och fick lite ont om tid (som ni kanske märkt) och då var det perfekt att ordna en snabbmiddag med färdig potatisgratäng som jag blandade skinka i så det blev en potatis- och skinkgratäng 

Ny frisyr

För några veckor sedan, helt ärligt börjar det bli lite för många veckor sedan, var jag på en långsittning för att fixa mitt hår - så välbehövligt. Förra gången jag klippte mig blev jag inte alls nöjd. Jag provade en ny salong och frisör i väntan på nyöppning av min favoritsalong. Det gör jag inte om!

Men när jag var tillbaka hos min favoritsalong men med en ny frisör blev jag sååå himla nöjd både med klippningen och färgningen. Så skönt att känna sig fin i håret. Jag fick en härligt höstfärg som jag är toknöjd med. Klippningen lyckades hon också med trots mina förutsättningar. Jag har väldigt många hårstrån med de är så tunna och mjuka. Svårt att få den volym jag vill ha och drömmer om 💫

Men numera finns det ju hårförlängning så man på ett enkelt sätt kan få längre och/eller tjockare hår. Har ni provat nån gång? Inte jag, men ibland är jag lite sugen att få lite fylligare hår med mer volym. Men det får nog vänta....

Att titta i spegeln och vara nöjd med både klippning och färg kan ju muntra upp en vilken grå höstdag som helst. Fast helt ärligt så har jag alltid håret i slarvig svans eller knut när jag är hemma. Kanske borde jag köpa en sån där snygg hårsvans som man kan köpa. Verkar så enkelt att få ett långt hårsvall då 😀

Egentligen är jag väldigt nöjd med min längd. Jag vill inte ha långt hår igen men just när man sätter upp det i en svans skulle det ju kunna vara kul som omväxling att knäppa fast en lång svans ganska högt upp på huvudet.

Nu känns det bättre

Vad vi har kämpat, gråtit och varit frustrerade. Men nu är det värsta över....
❤️

6 augusti 2019 kommer vi alltid komma ihåg, det var dagen då Ida bröt sitt ben. Tur att vi inte redan då visst hur jobbigt det skulle bli, vi var tillräckligt ledsna och förtvivlade trots att vi inte var i närheten att förstå hur kämpigt det skulle bli. 8 veckor i gips, varav 6 veckor med helbensgips från höften ner till tårna lät som en evighet och när vi räknade hur länge det var så insåg vi ju snabbt att sommaren skulle hinna övergå till höst.

Vad vi inte visste och förstod var hur länge det skulle ta för Ida att bli helt återställd, hur ont det skulle göra under gipstiden, framför allt i hälen och även hur svårt det faktiskt är att lära sig gå igen. Med knän och fotleder som inte är så mjuka och rörliga som vanligt och ett ben utan muskler är det inte lätt att gå. Vi förstod inte heller alla jobbiga o knäppa kommentarer o handlingar vi skulle få känna på av okänsliga och okunniga människor.

Så länge det var sommarlov var jag hemma på heltid för att få vardagen att fungera så bra som möjligt i vårt numera handikappanpassade hem. Sedan var det dags att återgå till skola och jobb och vi var lite oroliga hur det skulle fungera. Men på skolan fungerade det i alla fall jättebra och jag måste berömma dem de har verkligen ställt upp och försökt göra det bästa av situationen och Ida har kämpat på så bra.

Men vi skulle inte ha klarat det så bra utan klasskompisen Emmy, fina Emmy som hjälpte Ida och alltid ställde upp för henne. Vad skulle vi gjort utan henne? Självklart hjälpte andra klasskompisar också till, men ingen man kunde lita på hela tiden som Emmy. Dessutom var det några få som var väldigt hjälpsamma när de var slöa och ville åka hiss eller få en chans att få vara inne på rasten.

Nu är det rehab som gäller för Ida och det är en lång väg kvar. Vi oerfarna tycker att det går sakta men fysioterapeuten berömmer Ida och säger att hon gör stora framsteg mellan våra träffar. Skönt med peppen. Första tiden handlade det om att få tillbaka rörligheten och vigheten, man får inte börja bygga muskler innan man är smidig. Men nu är det äntligen dags att börja bygga upp musklerna igen och återfå konditionen efter många långa veckors stillasittande.

Det vi från början trodde skulle bli 8 jobbiga veckor blev så många fler veckor. Men vi, framför allt Ida, kämpar på och nu ser vi ljuset i tunneln. Nästa mål är att Ida ska kunna gå utan att halta men det stora (slutliga) målet är att hon ska kunna åka slalom på sportlovet.