Svimma av smärta

Precis det, svimmade av smärta, gjorde jag i onsdags. Jag har haft så sjukt ont i höften/rumpan i över en månad och varken läkare eller fysioterapeut verkar komma på vad det är. Känns så hopplöst och jag är så otroligt less denna obeskrivliga smärta. Det har varit många tårar av hopplöshet.

Det är alltid som värst på morgonen och jag tar mig knappt ur sängen. I vanliga fall brukar jag ta det väldigt lugnt och till slut tar jag mig upp. Men i onsdags blev jag så less på den här smärtan och ”orkade” inte ta det lugnt. Men det var ett stort misstag.

Jag hann inte ta många steg innan jag kände att jag började kallsvettas och började se dimmigt. Nästa minne jag har så ligger jag på golvet och Leif ringer 112.

  

Det här testet fick jag så klart utföra för att kunna utesluta stroke i ett första skede.

Det blev ambulans till akuten för att kolla upp om det verkligen var smärtan som gjorde att jag svimmade. När medicinläkaren undersökt mig och sagt att både hjärta och hjärna var okej, så kom ortopeder för att kolla på höften.

Efter undersökning, röntgen och en kortisonspruta så kom de fram till att det nog var mjukdelar som var värsta boven och då fick jag gå hem (för mjukdelar struntar ju ortopeder i). Nu får fysioterapeuten fortsätta vara detektiv och komma på vad problemet är. Jag har några nya ledtrådar, som jag hoppas kan hjälpa honom att lösa gåtan.

Tänk så gott lite sjukhusfika kan vara.

Jag var såå hungrig och te-sugen eftersom jag svimmade före frukost och varken hunnit äta eller dricka te.

När jag svimmade så stod jag vid köksbordet och när jag vaknade låg jag mitt under bordet 🙂 I fallet slog jag i både huvudet och ryggen, förmodligen både i bordet och golvet dessutom. Gissa om jag är öm?

Det var ingen rolig erfarenhet, men det gick ändå rätt bra. Det hade kunna gå så mycket värre. Köksgolvet är hyfsat mjukt, det hade kunnat vara ett klinkergolv istället om jag hade hunnit till toaletten/duschen. Dessutom var Leif hemma, dagen innan hade han åkt i väg till jobbet mycket tidigare. Så jag hade verkligen tur i oturen.

Jag stannade hemma från jobbet både torsdag och fredag för att återhämta mig från mitt lilla trauma. Men svårt att veta hur jag ska kurera mig på bästa sätt. Pga skallskadan efter fallet så borde jag ta det lugnt, men höften/rumpan mår bäst när jag promenerar och är som sämst när jag sitter eller ligger för länge.