torsdag 9 juli 2020

Idas biskvier

Nu ska ni får receptet på de goda biskvierna som Ida bakade helt själv till sin födelsedag. Är så otroligt imponerad att hon hade tålamod, med alla moment, med all väntan mellan momenten och med att doppa i choklad som är bland det tråkigaste jag vet.

Men så underbart för mig att nån annan gör allt det tråkiga och jag får bara njuta av dessa små godbitar. Älskar att hon inte gjorde dem så stora heller, utan precis rätt storlek.


Idas biskvier

Kakbotten
300 g mandelmassa
1-2 äggvitor

Fyllning
150 g smör, rumsvarmt
1,5 dl florsocker
0,5 msk vaniljsocker
1 msk kakao

Glasyr
100 g mörk choklad

Riv mandelmassan till bottnarna på ett rivjärn. Blanda med äggvita till en smidig smet.
Klicka ut smeten på en plåt med bakplåtspapper. 
Platta till dem med handen så att det blir runda bottnar, ca 2 cm i diameter.
Grädda i 175 grader i 12-15 minuter. 
Låt bottnarna kallna. 
Vänd dem sedan med släta sidan upp (Det gjorde inte Ida som ville ha den fina sidan ner eftersom det är den sidan man ser, den andra täcks med smörkräm)

Rör ihop alla ingredienser till fyllningen. 
Lägg en klick i mitten på varje botten.
Dra ut och ner fyllningen med hjälp av en slickepott så att fyllningen blir lite toppig och når ända ut i kanterna. 
Ställ i kyl att stelna i minst 1 timme. (Ida lät dem stå till nästa dag)

Smält chokladen till glasyren i ett vattenbad.
Doppa varje kaka i den smälta chokladen så att fyllningen blir helt täckt. 
Förvara kakorna kallt. Kakorna går att frysa men chokladen kan ändra färg.


Det var det här receptet hon använde och jag tror att det kommer från ica.se.


Nu ska jag gå ut i solen innan den försvinner, den här sommaren gäller det att passa på att vara ute de få solstunder man får. Kanske dags att ta en kopp te och en god biskvi. Vi har faktiskt kvar några i frysen och de är som godast direkt därifrån.

Nej, jag tror faktiskt att jag istället ska försöka få med mig Leif på att städa och röja någon av våra förrådsbodar som står på tomten. Ett perfekt jobb när det inte regnar och inte solen gassar. Tråkigt men välbehövligt och så skönt när det väl är gjort.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar